Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De höga tryckens fysik av fil. lic. J. Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och etylbromid med 20 % och till den tredje gruppen alla övriga
vätskor med c:a 30 %. Det är att märka att glycerin vid ej
fullt så höga tryck ger en avsevärt mindre kontraktion än andra
organiska vätskor under samma betingelser. Kvicksilver, som
ej medtagits bland dessa vätskor, har en ganska obetydlig
kompressibilitet, endast c:a 4 % vid 12,000 atm.
Ett speciellt intresse erbjuder vattnets beteende vid höga
tryck på grund av dess egendomligheter redan vid vanligt tryck.
Fig. 8 visar den allmänna gången av vattnets volymförändring
med tryck och temperatur. Som ordinata är avsatt specifika
volymen hos vatten, abskissa är temp., kurvorna hänföra sig
till 7 olika konstanta tryck upp till 3,000 atm. Siffrorna till
höger angiva exakta värdet på specifika volymen vid 0° och
tillhörande tryck. Vi observera först hur volymsminimum
(täthetsmaximum) vid ökat tryck glider nedåt på temperaturskalan
från +4° vid vanligt tryck till c:a 0° vid 500 atm. Vid 1,500 atm.
har det utbildat sig både ett minimum och ett maximum. Vid
2,000 atm. har spåret av dessa börjat försvinna och vid högre
tryck finnes ej längre någon anomali. Orsaken till detta
vattnets egenartade beteende är möjligen att söka i den olika
kompressibiliteten hos de olika molekylslag, som måste anses
förekomma hos kallt vatten. De polymeriserade vattenmolekylerna
av sammansättningen (H20)n må antagas ha större
kompressibilitet än de enkla och intaga större volym. Vid uppvärmning
dissocieras de i enkla molekyler under volymsminskning.
FASTA ÄMNENS KOMPRESSIBILITET.
Bestämningen av fasta ämnens kompressibilitet kan ske dels
över volymsförändringen, när ämnet är nedsänkt i en vätska
med kända egenskaper, dels genom direkt mätning av
längdförändringarna hos en stav av ämnet vid olika tryck. I senare
fallet har både direkt mikroskopisk avläsning genom ett fönster
och elektriska metoder kommit till användning. De närmare
tekniska detaljerna, erbjuda i och för sig intet speciellt intresse,
varför vi i stället betrakta de numeriska resultaten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
