Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålarnas användning inom den medicinska radiologien av fil. dr R. Thoræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid röntgenröret bestämmes med kulgniststräcka. Periodiska
kontrollmätningar av inställningarna äro emellertid nödvändiga
och utföras exempelvis vid Radiumhemmet ungefär en gång i
månaden.
B. Strålningsmätningar.
Frågan om fastställande av en lämplig mätmetod och enhet,
helst av internationell karaktär, för röntgenstrålning har sedan
tidigaste skeden diskuterats inom den medicinska röntgenologien.
Frågans lösning blev rätt snart, i synnerhet för
röntgenterapeuterna, ett vitalt intresse. Sedan samarbetet mellan medicinare och
fysici börjat komma i gång, upptogos åtskilliga av
röntgenstrålarnas verkningar till närmare undersökning, och deras
användbarhet för mätningsändamål prövades. Från denna tid
härstammar exempelvis intensimetern med selencell, tabletten, som ändrar
färg under bestrålningen, ionisationskammaren i olika former
m. fl. anordningar.
Ionisationsmetoden visade sig småningom vara den mest
lätthanterliga och pålitliga och fick därför allt större användning.
Innan den kunde få karaktären av en standardmetod måste
emellertid betingelserna för mätning av den rena luftionisationen
klarläggas. Undersökningar av C. T. R. Wilson och A. H.
Compton voro härvid av fundamental betydelse. I synnerhet
genom Wilsons molnmetod har för detta ändamål synnerligen
värdefulla upplysningar om luftionisationen erhållits.
Sekundärelektronerna visade sig ha en betydande räckvidd utanför själva
strålknippet. För att helt och hållet få med deras ioniserande
verkan och samtidigt undvika att de träffa kammarväggarna,
måste kammarens dimensioner högst betydligt ökas. Samma
resultat kan också uppnås genom att öka lufttrycket i kammaren,
vilket också försökts men senare övergivits.
I och med mätmetodens förbättring blev frågan om en lämplig
enhet aktuell och på första internationella radiologkongressen i
London 1925 upptogs den till diskussion. Resultatet blev att en
kommitté tillsattes för att utreda frågan och inkomma med för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
