Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålarnas användning inom den medicinska radiologien av fil. dr R. Thoræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrometern användes här som noll-instrument, och den till
mätelektroden genom jonisationen transporterade
elektricitetsmängden uppsamlas i kondensatorn. Under själva mätningen
observeras elektrometersträngen och kvarhålles i sitt noll-läge
genom kontinuerlig justering på potentiometern.
Elektricitetsmängden bestämmes av kondensatorns kapacitet och
potentialskillnaden mellan plattorna.
Högspänningsapparat och röntgenrör befinna sig i ett särskilt
rum. Röntgenröret är kringbyggt med 5 mm blyplåt.
Bestrålningstiden bestämmes med en särskild omedelbart vid röret
anordnad slutare, som skötes från högspänningsapparatens
manöverbord.
I samband med standardkammaren användas följande
beteckningar.
C = mätkondensatorns kapacitet i cm.
V = potentialdifferensen mellan kondensatorns plattor i volt.
t = bestrålningstiden i sek.
W - den ioniserade volymen i cm3.
T — lufttemperaturen i grader abs. under mätningen.
p = lufttrycket i mm Hg under mätningen.
Då är den i kondensatorn uppsamlade elektricitetsmängden q =
v x G , ,
—30Q- elektrostatiska enheter.
Enligt definitionen på r-enheten erhålles strålningsintensiteten /
ur följande formel
T V x G x 60 T 760 ^ . .
1 = ZOOxtxW X 273 X -J Uttryckt 1 T per mm*
Om C, W, T och p äro konstanta, är intensiteten proportionell
7x60
mot —j— = v.
v betyder ändringen per min. i potentialdifferensen mellan
kondensatorns plattor och kan användas som relativt mått på
intensiteten.
Den härovan beskrivna standardkammaren samt det vid mät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
