Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Röntgenstrålarnas användning inom den medicinska radiologien av fil. dr R. Thoræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som mått på röntgenstrålningens genomträngningsförmåga
användes det s. k. halv värdes skiktet HVL, d. v. s. den
skikttjocklek av ett visst material, som nedsätter intensiteten till
hälften. För detta ändamål användes vanligen Al och Cu. Det
bör emellertid påpekas, att en i/TZ-uppgift icke är ett fullt
entydigt uttryck för strålkvaliteten utan att därtill fordras även
uppgift om den använda spänningen och dess kurvform.
Absorptionsmätningar måste för att kunna jämföras med
andra dylika alltid åtföljas av en strålningskarakteristik för det
använda röntgenröret, d. v. s. ett diagram över HVL hos den
ofiltrerade strålningen vid olika spänningar. Som exempel härpå
angives i fig. 16 strålningskarakteristiken för ett Metalix terapirör
vid 80—180 kV likspänning. Med detta rör har
genomskinligheten hos Al, Cu, Sn, Ag och Pb bestämts vid 165 kV och
resultatet är sammanställt i fig. 17. Vid ett första påseende förefaller
det kanske egendomligt att Sn vid små skikttjocklekar har större
åm än Cu. Förklaringen ligger emellertid däri, att Sn har en
betydande genomskinlighet för våglängder större än
K-absorptionskanten (A = 0.423 Å).
FILTRERING AV RÖNTGENSTRÅLNINGEN.
Filtertekniken har inom röntgenterapien en alldeles särskilt
stor betydelse, då man ju med filtreringen kan variera
strålningens kvalitet inom mycket vida gränser. Det kan emellertid
ej undvikas, att filtreringen alltid medför en större eller mindre
intensitetsförlust. Av praktiska skäl måste emellertid denna förlust
reduceras till det minsta möjliga. För ernående av en viss
strålkvalitet gäller det sålunda att använda det mest ekonomiska filtret.
Grundvalen för filtertekniken är kännedomen om den
monokromatiska absorptionen sådan den föreligger som resultat av en
stor mängd undersökningar och mätningar. Ett av de
värdefullaste arbetena på detta område är Edvin Jönssons
gradualavhandling, Upsala 1928, refererad i Kosmos 1929, sid. 130. Den
av Jönsson funna lagbundenheten i absorptionen sträcker sig
över ett mycket stort våglängsområde, vars nedre gräns är c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
