Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från rena metallytor av dr G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äro utan tvivel elektronemissionens fenomen. Dessa kunna
lämpligen indelas i tre huvudgrupper:
1) emissionen från rena metallytor,
2) emissionen från med tunna skikt av främmande metaller
belagda metallytor och
3) emissionen från med andra substanser, vanligen oxider,
beklädda metallytor.
I föreliggande översikt skall bland elektronemissionens fenomen
endast den förstnämnda av dessa grupper behandlas.
4) Spännings- och temperaturmättning.
En (glödande) metall utsänder vid bestämd temperatur ett
visst antal elektroner, av vilka de, som äga tillräcklig kinetisk
energi, nå fram till uppfångningselektroden. Uppladdas denna
X
Fig. 2. Relation mellan anodspänning och emissionsström, i, hos kol enligt
Richardson, (1 = 10-8 Amp.) Kurvan A: materialet ofullständigt avgasat;
B: fullständigt avgasat.
till en positiv potential, attraheras med stigande spänning allt
fler elektroner, tills slutligen vid en viss spänning, den så kallade
mättningsspänningen, samtliga vid den förhandenvarande
temperaturen från metallen emitterade elektroner nå
uppfångnings-elektroden. Vid ytterligare stegrad positiv potential på denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
