Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från rena metallytor av dr G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. Minskningskurva hos järn (m+ = 1 = 2 • 10 10 Amp).
Enligt Siljeholm.
Fig. 15. A: Minskningskurvan fig. 14 i logaritmerad form. B: samma
minskningskurva logaritmerad sedan störfunktionen subtraherats. Enligt Siljeholm.
underhålles den vanliga positiva emissionen huvudsakligen av
tvenne olika jonbildare.
För lösningen av frågan, huruvida den positiva emissionen
härstammar från ytföroreningar eller från i metallen inneslutna
föroreningar, lämnar emissionen från järn i och omkring
omvandlingspunkten A3 ett bidrag. Som av fig. 13 (avsnitt 17) framgår,
ändrar sig emissionen plötsligt i omvandlingspunkten. Denna
ändring motsvarar en ökning i emissionen och framträder på
figuren som en parallellförskjutning av Richardsons räta linje i
riktning mot ökad emission. Jämföres detta resultat med fig. 16,
som framställer vätgasens löslighet (c) i järn vid olika
temperaturer, så återfinna vi samma karakteristiska parallellförskjutning
i omvandlingspunkten. Då Borelius och Lindholm2 visat, att
vätets diffusion genom järn i hög grad påverkas av lösligheten,
ligger det nära till hands att antaga, att vi i båda dessa fall ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
