Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudets registrering och reproduktion vid tonfilmen av fil. dr H. Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
binera dem. Tidiga försök i detta hänseende gjordes bl. a. av
Edison själv, dels vid övergången mellan 80- och 90-talen, dels
omkring sekelskiftet. Sedan kinematografien i den form
fransmannen Lumiére givit densamma vid 90-talets mitt slagit
igenom på allvar, igångsattes talrika försök från skilda håll att
åstadkomma en »tonfilm» enligt dessa principer, och allvarliga
ansträngningar gjordes att framföra sådan »talande» film på
biograferna. Svårigheterna voro dock för stora att kunna
övervinnas vid denna tidpunkt. Dels var det vanskligheterna att nå
full synkronism mellan ljud och bild, dels var det fonografen
— grammofonens otillräckliga ljudvolym. Vi få komma ihåg att
grammofonskivorna och fonografrullarna tidigare inspelades på
rent akustisk väg; ljudkällan måste därför befinna sig
omedelbart intill upptagningsinstrumentets stora ljudtratt för att till
fullo kunna utnyttja den svaga ljudenergien. Även vid
avspelningen räckte grammofonens och fonografens resurser endast
till för mycket obetydliga lokaler.
Förhållandena förbättrades emellertid genom elektronrörens
framkomst. Man övergick till s. k. elektrisk inspelning av
grammofonskivor, varigenom dylika av hög kvalitet kunde
erhållas. Samtidigt kan man med tillhjälp av de på
elektronrören baserade förstärkningsaggregaten, kombinerade med s. k.
högtalare få fram en ljudvolym av önskad storlek. Den
elektriska inspelningen av grammofonskivor kan anses hava blivit
fullt genomförd omkring 1925 och strax därefter
återupptogos strävandena att utnyttja grammofonskivorna tillsammans
med filmen samt genomfördes fullständigt. Principerna för
skivinspelningen å ena sidan och ljudreproduktionen å den andra
sidan torde framgå av fig. 1. Dennas vänstra sida upptager
härvid anordningarna för skivinspelningen. Ljudvågorna träffa
mikrofonen; de mycket svaga strömstötarna i denna ledas till
ett förstärkaraggregat och uppförstärkas där i önskad grad
samt nå slutligen fram till »tonskrivaren», i figuren
representerad av magnetanordningen. Denna innehåller ett skärverktyg,
fäst vid en mjukjärnstunga (Z i figuren). Runt denna
befinner sig upptill en spole, genom vilken de förstärkta mikrofon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
