Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudets registrering och reproduktion vid tonfilmen av fil. dr H. Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Tonkamera med braunskt rör.
lande skikt, i vilket en fin spalt (12 u) är upptagen. Endast
genom denna spalt når fluorescensljuset fram till den
omedelbart där bakom framrusande filmen och ger allt efter sin styrka
anledning till olika svärtning. Braunska röret har den
förtjänsten att redan mikrofonströmmarna utan eller åtminstone med
ringa förstärkning kunna giva tillräcklig verkan.
Vid andra ljudregistreringsmetoder, som likaledes uppteckna
ljudet enligt intensitetsförfarandet, begagnar man visserligen
en lampa med konstant intensitet men låter strålknippet på
vägen till filmen passera en »ljusventil» av något slag, där ljuset
försvagas mer eller mindre i takt med mikrofonströmmarna.
Principen härför torde framgå av fig. 6. Längst till vänster i
figuren hava vi en glödlampa (K), vars ljus genom
konden-sorsystemet (S) samlas på ljusventilen (CD). Denna regleras
genom strömmarna från mikrofonen och släpper igenom olika
mycket ljus alltefter växlingarna i mikrofonströmmen. Om nu
ventilspringan medelst objektivet L avbildas på den vid F
passerande filmen, så erhålles givetvis på denna ett band av
varierande täthet.
Vid det tyska Klangfilmförfärandet användes som ljusventil
Fig. 6. Tonfotografering med användniDg av »ljusventil» (Kerrcell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
