- Project Runeberg -  Kosmos / Band 11. 1933 /
108

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudets registrering och reproduktion vid tonfilmen av fil. dr H. Bäckström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En annan svårighet möter vid tonreproduktionen i
projektorn. Det är tydligt, att ljudets styrka därvid bestämmes av
växlingarna i den genomsläppta ljusmängden, ej av dennas
egen storlek. Är tonspåret exempelvis registrerat enligt
intensitetsmetoden, så kommer varje våglängd av en stark ton att
finnas markerad genom ett relativt klart och ett relativt tätt
parti, successivt övergående i varandra. Därvid växlar
tätheten hela tiden kring ett visst medelvärde; vid en stark ton bliva
växlingarna kring detta stora, vid en svag ton små. Förutom
dessa regelbundna täthetsvariationer komma emellertid
täthetsvariationer av oregelbunden natur till; det kan exempelvis
vara fråga om små repor, uppkomna i projektorn, småfläckar
av olika slag, som varje fotograf är välbekant med och som
göra sig störande bemärkta vid förstoring. Det är tydligt att
dessa felaktigheter i tonspåret giva sig tillkänna i form av ett
svagt buller, s. k. »Grundgeräusch», vilket naturligtvis märkes
tydligast vid stumma partier av filmen.

De nämnda filmfelen framträda givetvis tydligast i de
klaraste partierna av en film, men däremot är det tydligt, att små
täthetsvariationer icke kunna märkas i ett så tätt filmparti att
under alla omständigheter något ljus ej kan passera. För att
få tonen klarare (fri från biljud) bör man därför på »stumma»
partier av tonspåret hava detta starkt svärtat (t. ex. rent
svart). Vid partier av tonspåret, som motsvara stark ton, kan
medelsvärtningen vara lägre, så att intensitetsväxlingarna
kunna fullt utnyttjas; då höres i alla fall ej det nämnda bullret.
Alltefter tonstyrkan avpassas alltså den genomsnittliga
svärtningen, vilket kan ske vid ljudupptagning eller kopiering
genom en regleringsanordning av relativt stor tröghet (c:a 1/10
sekunds inställning).

Den nämnda tonklarningsmetoden gällde tonspår enligt
intensitetsförfarandet. Vid transversalförfarandet går bullrets
eliminering om möjligt ännu enklare. Eftersom det är den
klara delen av tonspåret, som medför skadan, så bör denna del
minskas i största möjliga grad; den bör ej vara större än som
erfordras för att få rum med häckens spetsar. Hur detta sker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1933/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free