Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några böjnings- och interferensförsök med långvågiga röntgenstrålar av docent G. Kellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En dylik anordning verkar ungefär som en spalt med bredden
21 sin jff, där 21 betyder spegelns bredd och ft är ett medelvärde
för glansvinkeln. Dessa båda storheter kunna noggrant
bestämmas. Principen för försöket framgår av fig. 8. S är röntgenspalten,
Fig. 8. Anordning för böjning vid en smal spegel.
a = 144.6 mm b = 671.2 mm 21 = 1.9036 mm.
S9 dess spegelbild, AB spegeln, vilkens plan skär den fotografiska
plåten P i C Den direkta strålningen träffar plåten vid DF,
den reflekterade vid E. G är en bländare, som förhindrar, att den
direkta strålningen lagrar sig över den reflekterade.
Den vid försöket använda spegeln, som tillverkats på Fysiska
institutionens optiska verkstad, var av glas och dess bredd
uppmättes i komparator till 1.9036 mm. Dess höjd var omkr. 25 mm.
Den monterades på spektrometerbordet, så att kanten B (fig. 8)
kom att sammanfalla med spektrometeraxeln.
Apparatdimensionerna i övrigt angivas under figuren.
Med en glansvinkel f} på c:a 12’.5 och Al ^a-strålning erhölls
den i fig. 9 reproducerade böjningsbilden. Det breda, mörka
bandet till höger härrör från den direkta strålningen, motsvarande
DF i fig. 8. Genom uppmätning av avståndet DE (från den
geometriska skuggan D till centralbildens mitt E) och fransavstånden
kan våglängden beräknas. Läget av D kan bestämmas mycket
noggrant, tack vare de här uppträdande böjningsfransarna
(jfr Böjning vid en kant, sid. 206). För att dessa tydligt skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
