Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bengt Beckman av lektor T. Wetterblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
födelsestaden v. t. 1899 avlagd mogenhetsexamen inskrevs han hösten samma år som student vid Uppsala universitet, där han 1902 avlade fil. kand.-examen, 1908 fil. lic.-examen och 1911 efter disputation promoverades till fil. doktor. Till docent i fysik kallades han samma år. Förordnad att under vakans uppehålla laboratorsbefattningen i experimentell fysik vid universitetet från 1915 års ingång, utnämndes han till ordinarie innehavare av samma befattning den 14 april 1916. Vid ett flertal tillfällen uppehöll han professuren i fysik. Fysiska sällskapets i Uppsala ordförande var han h. t. 1914—v. t. 1922 samt återigen från v. t. 1926. — Under tiden okt. 1905—april 1906 idkade han studier vid Sorbonne och College de France och åhörde därvid föreläsningar av bl. a. Pierre Curie.
Beckmans första vetenskapliga publikation behandlade förhållandet -p- hos kolsyra vid låga tryck. Undersökningen, som ut-
förts med en modifikation av Kundts metod, gav efter sorgfälliga på strängt teoretisk grundval utförda korrektioner som resul-
tat en avsevärt större konstans för än den, som framkommit
genom tidigare mätningar.
Efter detta experimentella förstlingsarbete väcktes Beckmans intresse för den i Uppsala genom Lisells grundläggande forskningar aktuella frågan om tryckets inflytande på den elektriska ledningsförmågan. Den under år 1909 påbörjade undersökningen över pyrits, järnglans’, kadmium-bly- och silver-guld-legeringars förhållanden i berörda avseende ledde 1911 till doktorsgrad och docentur. Med i huvudsak samma apparatur utsträcktes sedermera arbetet till att omfatta även andra legeringar samt ett flertal metaller. De experimentella resultaten ha icke varit utan betydelse för elektricitetsledningens teori. Särskilt intressant är påvisandet av tryckets olika inflytande på legeringar, allteftersom dessa äro att betrakta som fasta lösningar eller som blandningar. I förra fallet är tryckkoefficienten en lineär funktion av ledningsförmågan, i senare fallet varierar den däremot lineärt med ledningsmotståndet. Mätningsresultaten, publicerade under åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
