Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Marie Sklodowska Curie av lektor Eva Ramstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dersökningar till alla tillgängliga grundämnen, däribland även flera sällsynta. Förutom uran syntes emellertid endast torium ha någon mätbar strålningsförmåga, d. v. s. som madame Curie kallade det, vara radioaktivt.1
Märkligt var emellertid, att mineral, som innehöllo uran, visade betydligt starkare radioaktivitet än som svarade mot den ingående mängden av detta ämne. Endast en förklaring härtill ansåg madame Curie möjlig, nämligen att i de anförda mineralen funnes i ringa mängd något dittills okänt ämne, som var i mycket högre grad radioaktivt än uran.
Förhållandet syntes även Pierre Curie av så stort intresse att han, som han menade, för tillfället lämnade sina pågående undersökningar för att tillsammans med sin maka söka efter detta sällsamma ämne. Som utgångsmaterial valdes ett särskilt aktivt mineral, pechblende från Joachimsthal i Böhmen, vilket till c:a 75 % består av uranoxid, men dessutom innehåller kiselsyra, järn, kalcium, barium, koppar, bly, vismut, sällsynta jordarter, ofta något torium m. m. Av tidigare analyser att döma kunde de ej vänta sig att finna det nya ämnet i större proportion än på sin höjd en procent. Hur oändligt liten halten skulle visa sig vara, anade de icke då.
Mineralet underkastades systematisk kemisk analys, varjämte varje erhållen fraktion prövades på sin strålningsförmåga. På detta sätt fick man kännedom om hur den aktiva substansen förhöll sig till vidtagna kemiska operationer, var den koncentrerades etc. Därmed var första grunden lagd till en ny, ytterst känslig kemisk analysmetod, varigenom ett stort antal radioaktiva element sedermera påvisats och deras egenskaper fastställts.
Redan efter några veckor voro makarna Curie övertygade, att deras uppfattning, att pechblende innehöll något nytt kemiskt ämne, var riktig, ty aktiviteten koncentrerades synbarligen på ett regelbundet sätt. I juli 1898 skriva de i en artikel i Comptes rendus följande: »Vi tro att den substans, som vi dragit ut ur pechblenden, innehåller en förut icke omtalad me-
1 Detta jämväl påvisat av tysken Schmidt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
