Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektronmikroskop av fil. lic. S. v. Friesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av de möjligheter som man prövat visas schematiskt i fig. 2. Den första, som har använts av Knoll och Ruska vid Berlins tekniska högskola, består av två linsformade elektroder av metalltrådsnät. En sådan anordning har den olägenheten att nätet skärmar bort en ganska stor del av strålningen, och dessutom äro ekvipotentialytorna på grund av nätet inte jämna utan krusiga, vilket minskar intensiteten och försämrar avbildningen. Nummer två är en kulkondensator enligt samma princip, bestående av en inre kula och ett koncentriskt kring denna anbragt skal, genom vilka hål borrats för strålningen. Denna kommer in vid B i pilens riktning. Över hålen i såväl skalet som kulan har man spänt finmaskig metallduk. Nummer tre, som är ett slags cylinderkondensator bildad av en negativt laddad ring och en positiv tråd längs dennas axel, är inte heller fullt lämplig. Bl. a. skärmas ju de centrala strålarna bort av mittråden och dess upphängningsanordning. Denna lins har angivits av Bruche och Johannson vid A. E. G:s laboratorium i Berlin. Den fjärde metoden som likaledes utarbetats av dessa båda forskare utnyttjar fältets deformation vid hål i plana elektroder. Man kan också åstadkomma avbildning med hjälp av rymdladdningar, antingen orsakade av strålen själv eller på annat sätt.
Ett mikroskop i egentlig mening får man genom kombinationer av flera enkla linser som få verka som kondensorer och enkla eller sammansatta objektiv och okular. Fig. 3 visar ett magnetikst mikroskop som konstruerats av Knoll, Houtermans och Schulze vid Tekniska högskolan i Berlin. Detta mikroskop användes för att studera elektronemissionen från glödkatoder. Längst till höger synas tilledningstrådarna till katoden. Därpå följer objektivlinsen, så projektionslinsen och i änden på röret
Fig. 3. Elektronmikroskop med två magnetiska linser för katodundersök-ningar. Enl. Knoll, Houtermans och Schulze.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
