Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(0.1°), såväl vad den reflekterade strålens läge beträffar som ock beträffande dess dimension. En sådan skarp reflexion är nted
Fig. 25 a. Schema av Johnsons diffraktionsförsök ined H-atomer.
Fig. 25 b. Johnsons resultat.
korpuskulärt betraktelsesätt icke begriplig, emedan ytans molekylära ojämnheter hava samma storleksordning som de påträffade molekylernas dimensioner. Däremot sker reflexionen även från en ofullkomligt polerad spegel (matt yta) alltid strängt enligt reflexionslagen. Ojämnheterna hava endast till följd, att en diffus bakgrund åstadkommes och att den reflekterade strålen försvagas. Dessutom är, för det fall att ojämnheterna äro större än våglängden, reflexionsförmågans beroende av infallsvinkeln mycket karakteristisk. Vid brant infall reflekteras bara litet och speglingen ökas först när infallsvinkeln är så spetsig, att projektionen av ojämnheternas höjd på infallsriktningen blir mindre än våglängden.
Detta observerades verkligen. Fig. 26 visar hur vid reflexion av He mot Li F den reflekterade strålens intensitet beror av infallsvinkeln, för de båda stråltempera-turerna 100° K och 295° K, motsvarande en våglängd med maximal intensitet av c:a 1 • 10~8 cm resp. 0.6 • 10-8 cm. Vid samma
Fig. 26. Li F’s reflexionsförmåga för He vid 100° K. och 295° K. som funktion av infallsvinkeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>