Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metoder för strålningsmätning vid Radiumhemmets Fysiska laboratorium av fil. dr. R. M. Sievert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ske i en annan lokal än den, där mätanordningen finnes uppställd, varigenom aktivt belägg på elektrometern undvikes.
8) Om flera arbeten samtidigt skola utföras med starka radiumpreparat som strålningskällor, kunna bestrålningsanordningarna utan olägenket förläggas till relativt långt från varandra belägna platser.
Kondensatorkammaremetoden giver i de flesta fall minst lika stor noggrannket som den vanliga ionisationsmetoden.
Vid bestämning av strålningsintensiteten medelst kondensatorkammaremetoden användas följande formler:
I n = -^j. (V1 — Fa)
£Vt V ’
där formeln I gäller för direkt spänningsavläsning ock formeln II för avläsning, där kompensationsmetod användes. Beteckningarna i formlerna betyda:
n = antal ioner per cm3 ock sek.
C = kapaciteten av elektrometerns mätsystem + kammarens innerelektrod i cm.
V1 och V2 = de före och efter bestrålningen observerade spänningarna i volt.
e1 och 6 2 = de vid samma tidpunkter bestämda laddningarna i
— E.S.E.
300
v = kammarens ioniserade luftvolym i cm3. t = bestrålningstiden i sek.
s = elementarladdningen uttryckt i samma enketer som e1 och ea, alltså = 1.44-10-7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
