Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metoder för strålningsmätning vid Radiumhemmets Fysiska laboratorium av fil. dr. R. M. Sievert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centralelektrod tillföres en normalkondensator kompenseras med hjälp av en potentiometeranordning, och laddningen beräknas i elektrostatiska enheter. Såsom nollinstrument tjänstgör en entrådselektrometer av Wulfs konstruktion. Standardkammaren användes dels för kalibrering av instrument för mätning av primärstrålningen, dels även för kahbrering av små ionisationskammare, vilka användas för olika undersökningar, bl. a. för mätning av dosen på patienter vid röntgenbehandling. Den primära standardapparaten har en fast uppställning och står alltid färdig att
tagas i bruk, vilket är av största vikt, då kalibrering ofta måste utföras på mycket begränsad tid. Såsom sekundär standardapparat har under de senaste 7 åren den anordning använts, som fig. 9 visar. För att uppnå större säkerhet och göra mätningarna mindre beroende av tillfälliga störningar (fuktighet, damm o. dyl.) har här en galvanometrisk metod tillämpats. Genom att man använder en mycket stor ioniserad volym blir ionisationsströmmens styrka av storleksordningen 10-6 — 10-8 amp., varför en galvanometer, G, av medelstor känslighet utan svårighet kan begagnas. Ionisationskammaren utgöres av en stor plattkondensator med aluminiumplattor av 0.15 mm tjocklek. Avståndet mellan plattorna är c:a 9 mm, varför mättningsström erhålles redan vid c:a 150 volt. Galvanometern består av en Leeds & Northrup’s spegelgalvanometer, vilken jämte belysningsanordning och skala har dimensionerna 115 X 215 X 130 mm. För att erhålla tillräcklig noggrannhet användes en nollmetod, vilken samtidigt möjliggör varierandet av mätområdet inom vida gränser. Detta sker genom
Fig. 9. Sekundär standardapparat för mätning av röntgenstrålar (ionisationskammarens volym c:a 25 1.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
