Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naftalin). Kolvätemolekylerna, som stöta mot trådytan, sönderdelas därvid i kol och väte. Beroende på gastryck ock trådtemperatur vandrar en större eller mindre del av det så bildade kolet in i volframtråden. Det är på detta sätt möjligt att t. ex. tillföra så mycket kol, att föreningarna W 2 C (3.16 vikts-% C) eller W C (6.12 vikts-% C) bildas.
Då emellertid volframkarbiderna äro sköra, brukar man vid trådar, avsedda att användas som katoder, endast tillföra c:a 0.7 vikts-% kol.
Karboniseringen har en synnerligen märklig inverkan på en torium-volframkatod. Det visar sig nämligen att storleken av toriumförångningen från en karboniserad volframtråd vid 2,200°K endast är omkring en sjättedel av förångningen från en vanlig volframtråd vid motsvarande temperatur. Karboniserade torium-volframkatoder kunna därför drivas vid högre temperatur än okarboniserade utan att katodytan deaktiveras genom förångning av det aktiva toriumskiktet. Detta medför att en starkare emissionsström kan erhållas ur katoden, på samma gång som denna blir motståndskraftigare mot företeelser, som skada det aktiva skiktet (t. ex. bombardement av positiva joner). Detta senare på grund av att vid den nu användbara högre arbetstemperaturen nya toriumatomer i avsevärd mängd diffundera till trådytan och förnya dess beläggning. Den tekniska betydelsen härav är uppenbar.
6) Andra katodtyper med tunna skikt av främmande metaller.
Katoder med egenskaper liknande torium-volframkatodens kunna även erhållas med andra metallkombinationer.
Dushman, Dennison och Reynolds13, som undersökt en del volframtrådar, innehållande olika oxider av de sällsynta jordartsmetallerna, finna likväl att de monoatomära skikt, som erhållas genom reduktion av oxiden vid hög temperatur med efterföljande aktivering vid lägre temperatur, ej äro så stabila som när toriumoxid valts som utgångsmaterial. Orsaken härtill torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
