Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13) Gasers inflytande få emissionen från andra gruppens katoder.
Emissionen från med tunna skikt av främmande metaller belagda metallytor är i högsta grad känslig för närvaron av gas-, rester.
Minsta spår av fri syrgas i ett med torium-volfram- eller cesiumvolframkatod försett urladdningskärl oxiderar den aktiva metallen och förstör därmed dess emissionsbefrämjande verkan. Detta är alltså motsatsen till det fördelaktiga inflytande, som syret har vid en cesium-syre-volframkombination, där syret finnes placerat under cesiumskiktet i form av en svagt oxiderad volframyta. För att säkert avlägsna all fri syrgas, även sådan, som under rörets drift eventuellt frigöres ur elektroddelar eller dylikt, användas vid urladdningsrör med denna grupps katoder i regel s. k. gettrande substanser, ofta i form av en tunn metallbeläggning på glasväggen. Denna metallbeläggning, som brukar bestå av förångad magnesium- eller jordalkalimetall adsorberar i viss mån restgaserna och skyddar härigenom katoden.
Eventuellt resterande ädelgaser påverkas dock föga av gettersubstanserna. Ehuru kemiskt inaktiva utöva dessa gaser ett ofördelaktigt inflytande på katoden. Så snart den använda anodspänningen är tillräckligt hög, förstofta de katoden bombarderande gasjonerna det aktiva skiktet, så att emissionsförmågan minskas.
På grund av denna känslighet för restgaser begränsas användningen av andra gruppens katoder högst avsevärt.
14) Positiv emission från metallytor med tunna skikt av främmande metaller.
De nyss beskrivna katoderna av cesium-volframtypen kunna även användas såsom alstrare av en positiv emission. Om nämligen en ånga eller gas omgiver en glödelektrod, vars elektronfrigöringsarbete (<p~) är större än ångans eller gasens jonisationsspänning (I), joniseras en del av de atomer, som på grund av sin BnowNska rörelse kollidera med elektroden. Uppladdas en i ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
