Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= N{ a’f cos n (X + /3/(w°). Deriveras med avseende på X, framkom-
mer en andra för lösningen nödvändig ekv. sin n (X + /^}) —- +
dt
dfi{i)
+ n af cos n(X + få) -™ = Nt a’f sin n(X + fi’f). Dessa
ekva-dt
tioner giva
^ = iV^Tcosn (/^-/a och ^ =iV,.-^sinM(^-^’).
ra ra na.
Då c4j) = konst, enligt Carlheim-Gyllenskölds första lag, blir
« (/S’® — Ä°) = ± (2* + 1) - och härav följer differentialekv.
2
= -j- Nt^-9 som integrerad ger = ± ^i^L
yf är en integrationskonstant. Faktorn Nt är negativ, då det
inducerade fältet är riktat åt motsatt håll mot det permanenta
jordfältet (jämför minustecknet i Poissons ekv. AV —— ^tiq).
Därför väljes det negativa tecknet i första termen för få, emedan
N-a’(i) .
1 n är identisk med mf, vilken som regel är positiv. Dess-
n af
utom måste N{ vara ett stort tal, då magnetiseringsintensiteten
hos jorden är stor. Härav följer, att —~ =–— = ett litet tal,
då beräkningarna visat, att mf är ett litet tal. Vidare erhålles
p’f = få — (2Jc + 1) —, samt för perioden i få uttrycket
2n
na{i) . a’{i)
— 2n-—. vilket är ett stort tal, emedan —— är litet trots att
Nta’f . a«„4)
N{ är stor. Carlheim-Gyllenskölds resultat formuleras sålunda:
modylen a’f i potentialtermerna representerande den i jorden
inducerade magnetismen är mycket liten i förhållande till modylen
af i potentialtermerna för det totala momentana fältet1, och
1 Enligt L. A. Bauer (1923) och Gr. Angenheister (1925) härrör 94 % av
fältet från jordens inre, 3 % från det yttre fältet, resten 3 % saknar
potential.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
