Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Lundbohm föreslog Carlheim-Gyllensköld att
undersöka utsträckningen av Kiirunavaara malmfält. Detta arbete
kom att upptaga Carlheim-Gyllenskölds tid från 1900—1910.
Med hjälp av många gruvingenjörer, utfördes de för konstruktion
av de magnetiska kartorna erforderliga observationerna. Inalles
utfördes mätningar på inemot 60,000 punkter — en undersöknings
som med avseende på tid och arbete var värdig jordens största
slutna järnmalmsförekomst. I allmänhet hava horisontal- och
vertikalintensiteten bestämts med Thalén-Tibergs
magnetometer samtidigt med deklinationen b relativt stakningslinjernas
riktning; endast ett fåtal serier äro utförda med noggrannare
instrument.
Vi betrakta först resultaten av arbetena i fältet. Genom
borrningar hade konstaterats, att malmkroppen ägde form av en tunn
långsträckt elliptisk skiva med
en lutning i ostlig riktning av 55°
mot horisonten samt en
genomsnittlig tjocklek av 84.7 m. Längs
malmryggens längdriktning
utlades en baslinje bildande en
vinkel med geografiska meridianen
av 11°.2 från N mot E. Den
magnetiska kraften uppdelas i
komponenter längs tre mot
varandra vinkelräta axlar: z positiv
nedåt, x och y i horisontalplanet
med x längs baslinjen positiv mot
norr och y positiv mot väster.
Som ett medelvärde av
mätningar på ett tiotal ostörda punkter
i omgivningen erhölls för
tidpunkten juli 1900 normalvärdena D = 5° 54’ w, I = 76° 23’>
H = 0.1219 CGS för området ifråga. De från malmen ensamt
härrörande kraftkomponenterna X"Y", Z’’ erhållas ur de av
observationerna direkt beräknade, Xy Y, Z genom införande av
X’, Y’, Z’ från det normala fältet:
Fig. 3. Kraftkomponenterna Y" och
Z" för Kiirunavaara-malmen i ett
vertikalplan vinkelrätt mot baslinjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>