Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturområdets senaste utvidgning mot absoluta nollpunkten av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
susceptibiliteten såväl i heliumområdet som vid de nya
temperaturerna, och extrapolationen företages på liknande sätt som vi
förut nämnt.
Värdet hos Kurti och Simons arbete ligger framförallt däri,
att de begynt en systematisk undersökning av olika
paramagnetiska ämnen på denna
avkylningseffekt. Den viktigaste
faktorn är, som redan nämnt,
temperaturen 0m. Genom att variera
storleken av såväl
begynnelsefältet som
utgångstemperaturen, observera de
sluttemperaturer, som då uppnås, och
insätta dessa tre storheter i den
av forskarna angivna formeln
(sid. 170), ha de fått talvärden
på den karakteristiska
temperaturen. Det visar sig också, att
0m-värdena för en viss substans
bli mycket vackert konstanta,
åtminstone om de allra lägsta
temperaturerna ej tagas med. Resultaten av en dylik mätserie är
grafiskt framställd i fig. 6. Som synes låta sig punkterna i
överensstämmelse med teorin förenas med den räta linjen genom origo.
— För att anföra några värden på den karakteristiska
temperaturen för olika ämnen återge vi följande tabell:
Fig. 6. Sluttemperaturer, erhållna med
ammoniumjärnalun och avsatta som
funktion av kvoten mellan
begynnelsetemperatur och begynnelsefält (jfr
lagen sid. 170) enl. Kurti och Simon.
De tomma cirklarna Tb — 1°.23, de
kryssade Tb = 2°.23.
Ammoniumjärnalun....... 0.061
Kaliumkromalun........ 0.095
Magnesiumammoniumsulfat . . . 0.11
Gadoliniumsulfat........ 0.21
Med ammoniumjärnalun erhöllo Oxfordforskarna också den
lägsta temperaturen 0°.038.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
