Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderna precisionsur och deras betydelse för tidsenhetens definition av fil. mag. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vall stod i reproducibilitet tillbaka för det astronomiskt
bestämda dygnet. Gränsen för den noggrannhet, med vilken fysikens
tredje grundenhet, sekunden, kan realiseras, blev följaktligen satt
av två skilda faktorer nämligen: de felgränser inom vilka
primärenheten, stjärndygnet, är tillgänglig för iakttagelse, samt den
noggrannhet med vilken ett precisionsur kan dela det därur härledda
medelsoldygnet i 86,400 lika delar.
ASTRONOMISK TIDSBESTÄMNING.
Den astronomiska tidsbestämningen tillgår som bekant så, att
tidpunkterna för en fixstjärnas, med ett tidsintervall av ett
stjärndygn, på varandra följande kulminationer observeras i ett s. k.
passageinstrument. Passageinstrumentet utgöres av en
astronomisk kikare vars optiska axel är noggrant injusterad i det
geografiska meridianplanet. I äldre instrument är synfältet
genomdraget av ett antal ävenledes med meridianplanet parallella
trådar. Genom iakttagelse av stjärnans passager förbi dessa
trådar, kan tidpunkten för dess kulmination bestämmas med en
noggrannhet på ett par tiondels sekunder.
En väsentlig förbättring av tekniken för den astronomiska
tidsbestämningen möjliggjordes genom Repsolds uppfinning
av den s. k. »opersonliga mikrometern», återgiven i fig. 1. I
Repsoldmikrometern är systemet av fasta trådar ersatt av en
enda, som med hjälp av en mikrometerskruv bringas att
medfölja stjärnans bild i dess rörelse över synfältet.
Mikrometerskruvens huvud är utbildat till en kontaktskiva, vilken, vid vissa
bestämda lägen av den rörliga tråden i förhållande till
passageinstrumentets axel, sätter en morseskrivapparat i funktion.
Tidpunkten för kulminationen registreras därigenom med en
noggrannhet, som anges till ungefär 0.02 sek.
Steget fullt ut till en helt objektiv metod för den astronomiska
tidsbestämningen har för ett par år sedan tagits av den danske
astronomen Bengt Strömgren, som lyckats på fotoelektrisk
väg registrera stjärnbildens passage förbi ett antal på lämpligt
sätt anordnade spalter i objektivets fokalplan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
