Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderna precisionsur och deras betydelse för tidsenhetens definition av fil. mag. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsrörelsens riktning, som sörjer för amplitudens
vidmakthållande.
Då nu palletternas spärrytor utformas som delar av en
cylinderyta med axeln i ankarets vridningsaxel, uppnås, att
drivmekanismens återverkan på pendeln, bortsett från själva
impulsögonblicket, reducerar sig till ett konstant friktionsmotstånd.
Grahamuren utmärkte sig framför sina föregångare genom en
friare, för störningar mindre utsatt pendel.
Med användande av kvicksilver som pendelvikt lyckades
Graham vidare att, på sätt som framgår av fig. 3, i viss
utsträckning kompensera svängningstidens variation med temperaturen.
Pendelstångens längdförändring motverkas av tyngdpunktens,
genom kvicksilvrets utvidgning inträdande, förskjutning i
motsatt riktning. Pendeln upphängdes i en bladfjäder, den metod
som erfarenheten alltjämt ger företrädet.
Den i sekunder uttryckta skillnaden mellan det astronomiskt
bestämda dygnet och den på ett ur avlästa tiden 24 timmar kallas
urets dagliga gäng. Gångvärdets konstans är ett mått på den
noggrannhet, som kan tillskrivas urets tidsangivelser. För ett
gott och välskött Grahamur hålla sig gångvariationerna inom ett
par tiondels sekunder per dygn.
I nära 200 år representerade Grahamuret urteknikens sista
ord. Först år 1890 lyckades Riefler genom en på delvis helt nya
principer byggd gångmekanism överträffa dess prestationer.
Rieflerurets pendel är endast genom sin upphängningsfjäder (f i
fig. 4) förbunden med ankaret (a), vilket är lagrat på ståleggar så,
att dess vridningsaxel sammanfaller med pendelns. Figuren
återger ett rörelsemoment strax innan pendeln i sitt utslag åt vänster
passerar nolläget. Ett ögonblick senare har spänningen i
upphängningsfjädern uppnått tillräcklig styrka för att palletten (pL)
skall frigöras från den av steghjulets (s) tänder, mot vilken den
vilar. Steghjulet blir därvid fritt och roterar ett steg i pilens
riktning. Samtidigt föres emellertid ankaret genom det med
steghjulet och drivmekansimen fast förbundna impulshjulets (i) tryck
mot den helcylindriska delen av palletten (p2) över åt höger, och
pendeln erhåller genom upphängningsfjäderns förmedling den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
