Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moderna precisionsur och deras betydelse för tidsenhetens definition av fil. mag. Tryggve Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den apparatur, som användes för ändamålet visas schematiskt
i fig. 22. De båda kvartsurens primärfrekvenser sammansättas
i transformatorns (T) primärspole efter förstärkning i triodrören
(i) och (2). Från sekundärspolen föres svävningsfrekvensen till
gallret i röret (3). Då detta galler hålles på en förspänning
60 volt, bli endast svävningsvågornas toppar märkbara som
skarpt markerade strömstötar i anodkretsen, vilka registreras av
räkneverket (a^. Det tidsintervall, under vilket svävningsstötarna
Fig. 22. Svävningsapparatur.
räknas, mätes av det ena kvartsuret, vars kontaktanordning
genom röret (4) och reläet (R) ger hastiga, med känt
tidsmellanrum återkommande strömimpulser åt glimlampan (g), vid
vars ljus räkneverket (ax) avläses.
Parallellt med glimlampan är kopplat ytterligare ett
räkneverk, med vars hjälp man kan studera de båda urens totala
gångdifferenser över längre tidsperioder, t. ex. över natten.
Fig. 23 ger en grafisk framställning av mätningsresultaten från
mars t. o. m. juli år 1932 för kvartsuren nr I och nr II. Den
systematiska ökning i momentana gångdifferensen, som
karakteriserar de fyra första månadernas mätningar, beror av följande
omständighet. I början av mars insattes i urets nr II termostat
en ny termometerrregulator. Då den i detta ur använda
styrkvartsen hade en rätt betydande temperaturkoefficient, är det i själva
14—360124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
