Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den elektrolytiska dissociationsteorien av docent Erik Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2.
Saltsyrekonc.
0.001
0.002
0.005
0.01
0.02
0.05
0.1
0.2
0.4
0.6
0.8
1.0
2.0
-log/
(fan.)
0.015
0.021
0.032
0.044
0.058
0.081
0.099
0.116
0.123
0.117
0 106
0.085
-log/
(ber.)
0.016
0.022
0.035
0.050
0.071
0.11
— 0.014
På liknande sätt kar man bestämt aktivitetskoefficienterna
för alkali- ock jordalkaliklorider. Man kar därvid att i
ovannämnda element utbyta klorvätet mot vederbörande klorid samt
vätgaselektroden mot en metallelektrod av i kloriden ingående
metall. Vanligen användes denna i form av en amalgamelektrod.
Bromider ock jodider kunna undersökas, om AgCl | Ag-elektroden
utbytes mot en AgBr | Ag eller AgJ | Ag-elektrod. Gemensamt för
alla på ena eller andra sättet erkållna aktivitetskoefficienterna är,
att de vid lägre elektrolytkoncentrationer äro mindre än 1 samt
avtaga med stigande koncentration. Som regel synes de nå ett
mer eller mindre utpräglat minimumvärde. Vid tillräckligt höga
elektrolytkoncentrationer finner man ofta, att
aktivitetskoefficienten åter börjar stiga och kan till och med bliva större an 1.
Denna metod att bestämma aktivitetskoefficienter kan användas
vid alla elektrolyter, för så vitt man kan bygga
koncentrationselement, vars elektroder äro reversibla i avseende på båda jonerna.
INDIVIDUELLA JONAKTIVITETSKOEFFICIENTER.
Vi ka hittills endast studerat de experimentella resultaten vid
elektrolytaktivitetskoefficienter. Från teoretisk synpunkt vore
det naturligtvis av värde att även studera individuella jonaktivi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
