Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixtens urladdningsegenskaper av professor Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. DE EXPERIMENTELLA MÄTMETODERNA.
1. Mätinstrument.
Det visade sig redan vid påbörjandet av undersökningarna,
att dessa krävde både omfattande yttre anordningar och en
specialutvecklad experimentell laboratorieutrustning.
När det gällde en allmän undersökning av blixtens
urladdningsegenskaper från elektrisk synpunkt fanns det endast en
mätningsmetod, vilken kunde med någon utsikt till framgång leda
till resultat. Metoden ifråga grundade sig på en genomgående
användning av katodstråloscillografer. Man kunde möjligen
tänka sig att på optisk väg med hjälp av roterande linser nå fram
till vissa data. Den optiska metoden skulle dock snart visa sig
ha sin givna begränsning och kunde knappast väntas giva
mätningar, vilka voro ägnade att fullt klargöra blixten som elektrisk
urladdningsföreteelse. Härtill kommer, att åskvädren i vårt land
nästan undantagslöst inträffa under den ljusare årstiden, och
under denna skulle fotografiska registreringar i likhet med vad
som utförts av B. Walter1 eller B. F. J. Schonland och H.
Collens2 vara fullkomligt uteslutna.
Redan i början av mina undersökningar, när dessa ännu voro
begränsade till en undersökning av de genom blixten framkallade
variationerna i det blixtbanan omgivande elektriska fältet,
visade blixturladdningarna mycket komplicerade förlopp. Dessa voro
så invecklade, att det var uteslutet att söka använda utanför
katodoscillografen befintliga elektronrörsreläer, vilka skulle ha
till uppgift att instyra katodoscillografens strålknippe i
exponeringsläge. Ytterligare en svårighet visade sig i detta
sammanhang. Man kunde icke på förhand erhålla någon som helst
indikation för tidsmomentet, när en blixturladdning skulle inträffa.
I vissa fall måste man alltså arbeta med väntetider för urladd-
1 B. Walter: Uber die Entstehungsweise des Blitzes. Jahrb. d. Hamb. Wiss.
Anstalten. 20. 19Ö3. Hamburg.
2 B. F. J. Schonland and H. Collens: Progressive Lightning. Proc. Roy.
Soc. A. vol. 143. 1934. London.
16— 360134
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
