Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixtens urladdningsegenskaper av professor Harald Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vanliga platinaspetsar äro ibland utmärkta indikatorer för
frågan, huruvida spetsen träffats av åskslag. Träffar ett
åskslag platinaspetsen och är strömstyrkan tillräckligt hög uppstår
karakteristiska smältverkningar, vilkas omfattning utgör en
åtminstone kvalitativ indikation för blixtströmstyrkan. Vi kunna
icke i detta sammanhang underlåta att demonstrera detta med
några vid institutets avdelning — åskledarekontrollanstalten —
förvarade platinaspetsar. En fotografi av tre sådana, vilka
träffats av blixten, är återgiven
i fig. 35. En av spetsarna a
uppvisar mycket små
smält-verkningar, vilka uppskattas
till endast några hundradelar
av smältverkningarna på den
spets, där dessa äro störst, c.
Spetsen b har
smältverkningar, vilka uppskattas
utgöra cirka en tiondel av c:s.
Smältverkningarnas
omfattning utgör ett slående
exempel på den av mig genom
mätningar konstaterade stora spridningen i strömstyrkevärdena.
Dessa växla enligt mätningarna mellan några få och hundratals
kiloampére.
Det finns en annan mycket intressant jämförelsemöjlighet
ifråga om de uppmätta värdena på blixtens strömstyrka. Det
har länge varit känt, att basaltstycken kunna användas som
blixtströmstyrkeindikatorer.1 Man kan härvid utnyttja de
remahenta magnetiska egenskaper, som basaltstycken uppvisa,
vilka träffats av ett åskslag. Det förtjänar i detta sammanhang
anmärkas, att professor Granqvist i Uppsala på sin tid lät
tillverka ett antal basaltstavar, vilka han hade för avsikt att
utplacera i närheten av åskledare på skilda platser i landet. Denna
undersökning fick Granqvist dock på grund av sitt frånfälle
(1923) icke fullfölja. Först åtskilliga år senare upptogs en lik-
1 F. Pockels Meteorolog. Zeitschr., Bd 15, p. 141, 1898; Bd 18, p. 40, 1901.
Fig. 35. Smältspår på åskledarespetsar av
platina visande variationerna i blixtens
maximala strömstyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
