Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kosmiska strålningen. Av fil. lic. Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar i Peru vid den magnetiska ekvatorn. På högre
breddgrader är dissymmetrien mindre. Den kan knappast iakttas vid
en geomagnetisk latitud över 50.
ABSORPTIONSMATNINGAR I NATUREN.
Genom iakttagelser av de kosmiska partiklarnas rörelse i
magnetfält kunna vi draga vissa slutsatser angående deras energi och
laddningarnas tecken, men det är ej möjligt att genom dessa
mätningar få full klarhet om strålarnas karaktär. För att erhålla
tillfredsställande kunskap om höjdstrålningen skulle vi liksom i
massspektrograferna behöva avlänka korpusklerna även genom
elektriska fält; försök i denna riktning ha visserligen företagits, men
de uppnådda resultaten äro tvivelaktiga. I den väldiga
jordmagnetiska masspektrografen kan emellertid atmosfärens
absorberande förmåga tjänstgöra vid analyserandet av strålarna.
Det har företagits många undersökningar över höjdstrålningens
absorption i atmosfären samt över strålarnas räckvidd i olika slag
av materia. För en del av dessa tidigare observationer har
Lindholm redogjort i sin ovan citerade artikel. Under de senare åren
ha ytterligare en stor mängd absorptionsmätningar utförts.
Med särskilt intresse har den kosmiska strålningen studerats på
stor höjd över havet och man har genom jämförelse med
mätningar vid havets nivå sökt få klarhet i hur dess egenskaper
förändras genom atmosfärens inflytande.
Man har också företagit mätningar med jonisationskammare,
nedsänkta i sjöar eller i havet, och sålunda kunnat utsträcka
iakttagelserna till väsentligt ökad skikt-tjocklek hos det absorberande
mediet. Bland de forskare, som särskilt ägnat sig åt dylika
mätningar märkes Regener (Stuttgart), som utfört observationer
dels i Bodensjön ned till ett djup av 230 m, dels med pilotballonger
upp till 25 km:s höjd över marken. I senare fallet uppgick
barometertrycket blott till 22 mm kvicksilver. Piccard, Kipfer och
Cosyns (Belgien) ha mätt höjdstrålningen vid
stratosfärflygningar, då trycket nedgått till 70 mm kvicksilver. Likaså ha Comp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
