Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den kosmiska strålningen. Av fil. lic. Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man t. ex. skyddar joniseringskammaren med
aluminiumskärmar, erhålles den i fig. 18 med Al betecknade kurvan för den
observerade strålningsintensiteten. Om man använder en 25 cm
tjock aluminiumskärm och därtill blyskärmar, ökas joniseringen
till en början, men avtar sedan snabbt allt eftersom blyskiktets
tjocklek ökar. Så småningom övergår kurvan till den, som
erhålles, då man uteslutande använder bly.
Gilbert (England) ger följande analys av övergångseffekten.
Om man antar att primärstrålningen i all materia utlöser en se-
Eig. 18. Apsorption i olika material. Övergångseffekt.
Ordinata är den genomträngande strålningens intensitet; abscissa: tjocklek i
cm hos absorberande platta. (Efter Steinke.)
kundärstrålning, vilken å sin sida framkallar skurar, måste man
vid analysen av absorptionskurvorna ta hänsyn till tre olika slags
strålar. Om man t. ex. placerar en tunn blyplatta i strålarnas väg,
så utlöses ett stort antal skurar och joniseringen ökas.
Undersökningar visa, att den primära kosmiska strålningen absorberas
enligt en exponentialfunktion med en absorptionskoefficient i bly
av 0.006 cm-1, under det att den skurframkallande
sekundärstrålningen har absorptionskoefficienten 0.3 cm-1. Den senare
absorberas hastigt, varför skurarnas antal minskas, då blyplattans
tjocklek ökas. Skurpartiklarnas räckvidd är relativt liten och
motsvarar i genomsnitt en energi av 70 eMV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
