Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nya jätteteleskopet. Av docent Yngve Öhman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningskällor från dessa rum sändas ned mot den stora vertikala
spektrografen. I ett av rummen kommer man att ställa upp en
mycket kraftig magnet för undersökningar av Zeeman effekter.
Fig. 7. Den optiska verkstaden.
Även i nästa källarvåning upptages det mesta utrymmet av
fysikaliska laboratorier, mörkrum m. m. Den nedersta våningen
har däremot reserverats för astronomiska och fysiska plåtarkiv
samt för särskilt känsliga mätapparater och mikrofotometrar.
Aluminiseringsprocessen.
Ett viktigt led i. de omfattande förarbeten, som utförts för
att få fram en spegel av bästa tänkbara egenskaper, är
utvecklandet av den s. k. aluminiseringsmetoden för beläggning av
speglar med aluminium i stället för med silver. Den som framför
andra kan tillskriva sig äran av denna metods utveckling och
fullkomning är Dr. J. Strong vid California institutet1.
Redan år 1912 upptäckte Pringsheim och Pohl att flera
metaller däribland aluminium, kunde förgasas i vakuum för att
sedan kondenseras på glasytor till reflekterande hinnor. Eör
1 Pub. Astr. Soc. of Pac. 46, 18, 1934. Astrophysical Journal 83, 401, 1936.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
