Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delar. Alla enheterna ändras till sina värden för att bringas i
överensstämmelse med C. G. S.-systemets. Liksom man en gång
förut ändrat tilläggsnamnet, då från legal till internationell, skola
de nya enheterna benämnas absoluta i stället för internationella.
Man må inom sig behålla sin eventuella reaktion inför att den
nya termen icke bör tolkas så som dess allmänna språkbetydelse
ger vid handen.
De blivande definitionerna komma att bli av mera teoretisk
än mätteknisk natur, i det att de anknytas till generella och
experimentellt svåråtkomliga storheter. De kunna tänkas på till
exempel följande sätt, som namnes i en rapport till Comité
International av en rådgivande kommitté (dock äro talvärdena här
omräknade1):
»1 ampere är den konstanta ström, som, om den flyter genom
två raka parallella ledare av oändlig längd på 1 meters inbördes
avstånd,2 påverkar dessa ledare med en kraft av 2/100 dyn per
meter av deras längd.
1 coulomb är den elektricitetsmängd som transporteras per
sekund av strömmen 1 ampere.
1 volt är den elektriska potentialdifferensen mellan två punkter
på en ledare, som genomflytes av en konstant ström på 1 ampere,
då den mellan dessa punkter frigjorda effekten är 1 watt. (1 watt
är då i enlighet med noten sid. 102 definierad som 1 joule/sec
107 erg/sec.)
1 ohm är motståndet mellan två punkter på en ledare, om en
konstant potentialdifferens av 1 volt som upprätthålles mellan
dessa punkter åstadkommer en strömstyrka i ledaren av 1
ampere, förutsatt att ingen elektromotorisk kraft är närvarande.»
1 De äro nämligen där angivna enligt ett ursprungligen av Giorgi gjort förslag
att som grundenheter antaga metern,. kilogrammet och sekunden (M. K.
S.-systemet) i stället för C. G. S. Kilogrammet är även här mass-enhet och ej som
vanligen i teknisk litteratur kraftenhet. Fördelen hos M. K. S.-systemet skulle
vara att effektenheten kg’ m2 • sec~x blir 1 watt i överensstämmelse med produkten
av de praktiska enheterna 1 ampere och 1 volt. Någon ytterligare fördel erbjuder
det näppeligen, och den nämnda kan väl ej anses uppväga olägenheten av att
införa ännu ett system, vars kraftenhet dessutom ej har någon (vedertagen)
benämning.
2 Borde tilläggas: i vacuum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
