Kosmos / Band 14. 1936 / 107 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om värdena på c, e/m, e och h. Av docent Sten von Friesen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

OM VÄRDENA PÅ c, e/m OCH h

Av Sten von Friésen.

När man meddelar resultatet av en fysikalisk mätning, brukar
man samtidigt också ange vissa felgränser. Så gav t. ex. Millikan
år 1917 som resultat av sin berömda bestämning av
elektronladdningen värdet e = (4.774 ^ 0.005) • 10-10 e. s. e. Den ursprungliga
avsikten med att ange felgränser har väl varit att tala om för
läsaren, inom vilket område man hade att söka det verkliga
värdet. Om man fullt objektivt kunde ange felgränserna, så skulle
man också av bredden på »felområdet» kunna bedöma värdet av
den använda metoden och kunna direkt anställa jämförelser
mellan olika experimentella arbeten. Det är emellertid endast den
ena av de båda huvudarterna av fel, nämligen de s. k. tillfälliga
felen, som kan behandlas matematiskt. De systematiska felen
däremot måste bli föremål for ett subjektivt bedömande, där
experimentatorns erfarenhet och omdöme få göra sig gällande. De
tillfälliga felens egenskap att låta sig behandlas fullt objektivt,
t. ex. enligt minsta kvadratmetoden, har medfört att man på
många håll nöjer sig med att ange de på så vis beräknade
felgränserna, vanligen det s. k. sannolika felet,[1] och helt ser bort
från de systematiska felen. Detta innebär, att man i sin strävan
efter att kunna jämföra olika arbeten helt uppgivit tanken på att
låta felgränserna visa, var det verkliga värdet är att söka. Men det
sannolika felet ger endast reproducibiliteten hos de resultat, som
erhållits vid ett visst tillfälle med den speciella metod, som
använts. Något om metodens verkliga tillförlitlighet kan det inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>