Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasurladdningslampan. Av dr G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
autoelektriska-fotoelektriska effekten, till vilken även inverkan av
höjdstrålningen bör räknas, eller på annan, t. ex. kemisk väg.
Är potentialdifferensen mellan elektroderna tillräckligt stör,
inträffar till slut, att gasmassans atomer exciteras till strålning
samt eventuellt slutligen jonisering av atomerna. Härmed har
ernåtts en blandad elektron- och jonledning mellan
elektroderna, och ju fler elektroner som sändas genom urladdningssträckan,
desto kraftigare blir jonisationen. Detta betyder, att röret blir
bättre ledande, ju mer ström som går igenom det, d. v. s. har ett
negativt motstånd. På grund härav måste i
gasurladdningslampans strömkrets alltid förefinnas en strömbegränsande impedans
Fig. 1. Schematisk bild av gasurladdningsrör.
av något slag. Denna kan bestå av ett i urladdningsrörets yttre
strömkrets seriekopplat ohmskt motstånd, en självinduktion, en
kapacitet eller dylikt, men kan även ingå i rörets inre strömkrets
i form av en strömbegränsande rymdladdning.
Fig. 1 lämnar en schematisk översikt av företeelserna i ett
gasurladdningsrör vid strömgenomgång och ljusutsändande.
Katoden är betäckt med ett svagt ljus, katodljuset. Något framför
detta i riktning mot anoden synes det negativa glimljuset, och
skilt från detta sträcker sig det mycket markanta positiva pel
arljuset mot anoden.
Ljusintensiteten hos den positiva ljuspelaren överträffar
vanligen flerfaldigt intensiteten från det negativa glimljuset. Det
utsända ljusets färg är beroende på gasfyllningens art. För
belysningsändamål användes vanligen på grund av den större
livslängden ädelgasfyllning, och tabell I anger färgen hos glimljus
och pelarljus vid olika ädelgaser, kolsyra och luft samt ångorna av
natrium och kvicksilver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
