Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultraakustik. Av fil. mag. F. Pihlstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ultraakustiska interferometern fått ett precisionsinstrument, var
egentligen ultraområdet moget för en experimentell och teoretisk
utveckling. De sedan 1932 använda optiska metoderna, vilka
ännu befinna sig i en lovande utveckling, ha visat sig
synnerligen användbara inom det nya forskningsområdet. För
närvarande måste utan tvivel ultraakustiken betecknas som ett
mycket aktuellt område av den fysiska vetenskapen. Men även
inom skilda områden av teknik, kemi, biologi och medicin har
man under de senaste åren med stigande intresse tagit ultraljudet
i användning som ett värdefullt hjälpmedel. I det följande skall
lämnas en kortfattad översikt av ultraljudforskningens
nuvarande läge ävensom av ultravågornas viktigaste egenskaper och
skiftande användningsmöjligheter.
FRAMSTÄLLNING AV ULTRALJUD.
Den apparat, varmed man bestämde den övre hörgränsen
och först inträngde i ultraområdet, nämligen galtonpipan, finner
på grund av sin enkelhet ännu användning inom den första
oktaven av detta. Till sin konstruktion liknar denna en vanlig
sluten pipa med mycket små dimensioner och lämnar en av
gastrycket beroende frekvens, vilken kontinuerligt kan ändras
genom inställning av pipans längd medelst en mikrometerskruv.
Större ljudeffekter lämnar Hartmanns gasströmsgenerator,
vars konstruktion är schematiskt återgiven i fig. 1a. Om luft
pressas ur ett hål (H) med överljudhastighet, observerar man
längs luftstrålen en periodisk tryckfördelning. De intervall a1b1
och a2b2, där trycket är stigande i strålriktningen, måste
betraktas som mycket labila. Ställer man nu en resonator (R) med
lämpliga dimensioner i strålens väg med mynningen i ett dylikt
labilt intervall, utbilda sig starka ljudsvängningar. Ett enkelt
samband råder mellan ljudvåglängden λ och resonatorns längd
l och diameter d. Man finner med stor tillnärmelse λ = 4 (l + 0.3 d). Fig. 1b visar ett utförande för stråldiametrar upp till
4—5 mm. Den Hartmannska gasströmsgeneratorn är för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
