Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultraakustik. Av fil. mag. F. Pihlstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortskridande våg, är som abskissa uppsatt kvantiteten a = 2πΔμl/λ* och
som ordinata de olika ordningarnas intensiteter i procent av
den totala ljusintensiteten. Man ser, hur intensiteten av den
0:te ordningen minskas och intensiteterna av de högre ordningarna
ökas, då a går från 0 till 2.5. För högre värden på a förstärkes
åter den 0:te ordningen. Mätpunkterna äro medelvärden mellan
de båda bilderna av samma ordning. Den streckade kurvan är
Ramans och Naths teoretiska. Motsvarande goda överensstämmelse
finner även Sanders vid en stående våg åtminstone under
de försöksbetingelser han använder.
Ramans och Naths förenklande antagande, att ultravågen
endast verkar som ett fasgitter, är emellertid endast en approximation.
En exakt teori måste dessutom taga hänsyn till den krökning,
ljusstrålarna undergå vid passagen genom ett skiktat
medium. Man inser, att en stående ultravåg t. ex. bör förvandla
vätskan till en samling cylinderlinser med bredden λ/2, vilka
under ena halvperioden äro positiva och under den andra negativa.
I brännlinjerna till dessa positiva linser bör ljusamplituden
anta maximala värden. Under en halvperiod komma dessa
»konvergenslinjer» att röra sig från [oändligheten] till ett minimiavstånd från
kyvetten och tillbaka, och komma, som Bachem påvisat, att
särskilt dröja i närheten av ett visst avstånd från kyvetten.
Ett öga bör således särskilt på detta avstånd komma att
uppfatta ett slags bild av ultravågen.
En motsvarande böjning av ljuset bör givetvis äga rum vid
en fortskridande våg. Ett öga uppfattar emellertid ej någon
bild av ultravågen, ty tidsmedelvärdet av ljusintensiteten blir
i detta fall överallt detsamma. »Konvergenslinjerna» röra sig
parallellt med kyvetten i ett plan, som enligt räkningar av
| Lucas och Biquard ligger på ett avstånd y = | 1.57 · λ |
|
