Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ultraakustik. Av fil. mag. F. Pihlstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiden för fotografiska skikt kan avsevärt reduceras. Claus
kunde även genom ultraljudbestrålning märkbart öka
halogensilverkoncentrationen, varigenom upplösningsförmåga och
känslighet kunde förbättras.
Denna dispergerande verkan erbjuder stora
användningsmöjligheter inom metallurgin. Som bekant finnes det ett antal
legeringar, t. ex. Fe-Pb, Al-Pb, Ou-Pb, Zn-Pb, Al-Cd, vid vilka
beståndsdelarna i det flytande tillståndet ej äro helt biandbara.
Genom kraftig ultraljudbestrålning bör man kunna erhålla en
intim genomblandning av smältan. Bestrålar man under
stelningsprocessen en legering med ultraljud, bör detta ha ett stort
inflytande på kornstorlek och fasgestaltning. Ännu föreligga
emellertid inga systematiska undersökningar i denna riktning.
Även på fasta metallfaser inverkar ultraljudet. Så t. ex. har
man funnit, att vid nitrering av stål med ammoniak kvävet
diffunderar hastigare vid bestrålning med ultraljud.
I aerosoler observerar man däremot en starkt koagulerande
verkan av ultraljudet. Enligt undersökningar av Brandt,
Freund och Hiedemann försiggår denna koagulation i flera
stadier. En svävande partikel följer med i ljudsvängningarna
bättre, ju mindre dess radie är och ju lågfrekventare ljudet är.
En partikel med t. ex. 1/1,000 mm radie följer vid en frekvens
av 5 kHz praktiskt fullständigt med i ljudsvängningarna, vid
100 kHz däremot knappast alls. Koagulationsverkan beror på
att partiklarna till en början deltaga i gasströmningen mellan
noderna, varvid de genom sammanstötningar förstoras, senare
beskriva oregelbundna banor för att slutligen samlas i noderna.
Denna utfällning av t. ex. tobaksrök i noderna är så skarp, att
man kunnat använda denna metod för våglängdsbestämning.
En annan intressant och måhända också praktiskt brukbar
företeelse är urgasningen av vätskor och smältor med ultraljud.
Genomkorsas nämligen en vätska av en ultravåg, samlar sig i
vätskan lösta gaser t. ex. luft i allt större blåsor och bortgå. En
bidragande orsak härtill torde vara små kavitationer, d. v. s.
sönderslitningar av vätskan, som kunna uppkomma genom ultra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
