Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar av neutronernas egenskaper. Av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d. v. s. borkärnan övergår till litium under absorption av
neutronen, varvid samtidigt en heliumkärna (a-partikel) utslungas. Då
det visat sig, att borkärnans effektiva träff yta1 för neutronen är
mycket stor (vilket alltså innebär att en neutron, som passerar
ett borskikt, med en relativt stor sannolikhet blir infångad av en
borkärna), så utgör denna process ett känsligt reagens. Om man
därför belägger väggarna i en ionisationskammare med någon
borförening, så komma de a-partiklar, som neutronerna utlösa,
att ge sig till känna genom den ionisation de åstadkomma i
kammarens gas. — Man kan också i stället för att bekläda väggarna
med bor fylla ionisationskammaren med en gas, som utgör en
borförening (t. ex. BF3). —När ionisationskammaren träffas av
neutroner, ger den alltså strömstötar, som kunna förstärkas på
vanligt sätt. Antalet strömstötar per tidsenhet är ett mått på
neutronstrålningens intensitet. — I stället för bor kan också litium
användas. Reaktionen är då
IIA+ Jn-|He+?H.
Då många ämnen bli radioaktiva, när de träffas av neutroner,
kan man genom att mäta den »konstgjorda radioaktiviteten»2 hos
ämnet ifråga påvisa neutronstrålning och även mäta dess
intensitet. Man använder ofta silver, indium eller rodium men också
många andra ämnen. När preparatet ifråga (»detektorn»)
exponerats för neutronstrålningen någon tid (som helst bör vara några
gånger så stor som det konstgjort radioaktiva ämnets
halveringstid), borttages det och placeras kring ett GEiGER-MuLLER-rör (jfr
Kosmos, band 8, sid. 106), där dess aktivitet mätes. Denna metod
har den fördelen framför de andra metoderna, att mätinstrumentet
kan vara väl skyddat för störningar från den strålning (t. ex.
y-strålning) som vid många experiment åtföljer neutronstrålningen.
1 Termen träffyta användes i detta arbete som översättning av det engelska
»cross-section», tyska >Wirkungsquerschnitt>. Det ofta använda ordet
»verkningstvärsnitt» synes mig vara en språklig oformlighet.
2 Jfr Kosmos, band 13, sid. 71. Den där använda termen »inducerad
radioaktivitet» är olämplig, då detta uttryck tidigare använts för ett helt annat
fenomen. I detta arbete användes i stället »konstgjord radioaktivitet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
