Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Experimentella undersökningar av neutronernas egenskaper. Av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heras för varje elektron som atomen innehåller (alltså för t. ex.
syre 8-0.00055).
Är neutronen radioaktiva Som framgår av tabellen är neutronen
något tyngre än en väteatom. Detta skulle kunna betyda att
neutronen är radioaktiv. Om nämligen två atomkärnor med
närliggande atomnummer ha samma masstal men den ena kärnans
massa är mer än en elektronmassa större än den andra, så är den
tyngre kärnan radioaktiv. Den kan nämligen övergå till den
lättare kärnan under utsändande av en (positiv eller negativ)
elektron. Så t. ex. finnes det två atomkärnor med masstalet 10,
nämligen ^Be och ^B. Den förras kärnmassa är 10.0168
—4-•0.00055 och den senares är 10.0164 — 5 • 0.00055. Massan hos
^Be är alltså 0.0004 enheter större än den sammanlagda massan
av 1gB och en elektron. Detta betyder, att berylliumkärnan kan
övergå till en borkärna under utsändande av en elektron, varvid
den energi, som svarar mot masskillnaden, utvecklas.
Enligt samma lag skulle man nu vänta sig att neutronen vore
radioaktiv, så att den skulle kunna sönderfalla i en proton och
en elektron. Dess massa är nämligen större än den sammanlagda
massan av en proton och en elektron (= en väteatom).
Experiment ha gjorts för att påvisa en sådan radioaktivitet men hittills
med negativt resultat. Men då halveringstiden kan väntas vara så
lång som några timmar, bör det vara mycket svårt att påvisa
aktiviteten, även om den verkligen existerar. Den längsta tid
under vilken man kan observera en neutron, uppgår nämligen till
ungefär en tio tusendels sekund (se nedan.).
Neutronens spin och magnetiska moment.1 Då såväl elektronen
och protonen som de flesta atomkärnor ha spin, är det att vänta,
att också neutronen skall ha denna egenskap. Någon direkt
uppmätning av neutronspinnet har man ej lyckats utföra. Då emel-
1 Med spin menar man det mekaniska momentet hos elementarpartiklar och
atomkärnor. Om man tänker sig dessa som små kulor, kan spinnet anses
innebära att kulorna rotera kring sin egen axel. (Se vidare Kosmos, band 10,
sid. 70 och band 14, sid. 7.) De få därvid ett magnetiskt moment. Detta
räknas negativt, om magnetfältets riktning i förhållande till rotationen är
detsamma som hos jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
