Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturen i ljusbågar. Av fil. dr A. E. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan mätas direkt. 1931 publicerade emellertid v. Engel och
Steenbeck en metod för bestämning av båggasens täthet med
hjälp av mjuka röntgenstrålar. Deras experimentella anordningar
framgå av fig. 6. R är röntgenröret, F1 och F2 de axialt
genomborrade bågelektroderna av koppar. Öppningen i Ft är täckt med
ett 7 pt tjockt Al-folium för att skilja röntgenrörets vacuum från
bågens högtryck. F2 är förskjutbar. S är ett geigers räknerör
med vilken den genom F2 inkommande intensiteten bestämmes.
Fig. 6. v.,Engel och Steenbecks anordning för bestämning av
båg-temperaturer medelst mjuka röntgenstrålars absorption.
Bågurladdningen omgavs med det slutna glasröret 6r. Båda
elektroderna voro vattenkylda.
Röntgenröret belastades med 1 m A, spänningen var 1,600—
3,300 V. Den genom Al-foliet filtrerade strålningen är då
begränsad till ett tämligen smalt område omkring 6 Å. E.
Likströmsbågen brann i luft med en strömstyrka av 2 A.
Utslagen på den till S kopplade elektrometern iakttogos först vid
brinnande båge, varefter strömmen bröts och röret G evakuerades,
tills samma elektrometerutslag erhölls. Gastätheten i röret är då
approximativt densamma som tätheten i ljusbågens axel. Det
tillkommer emellertid en korrektion för randeffekten vid
elektroderna. Denna korrektion bestämdes genom mätningar vid
båglängder upp till 20 cm.
Ur täthetsbestämningarna beräknade v. Engel och Steenbeck
en temperatur i bågens axel på 5,250° med ett fel på c:a 6 %
Denna temperatur är avsevärt lägre än den, som Ornstein och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
