Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturen i ljusbågar. Av fil. dr A. E. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
termen anger antalet genom ljusabsorption exciterade partiklar.
Sista termen slutligen anger återgången till grundtillståndet dels
genom spontan emission (Ana), dels sekundärt genom
ljusabsorption (B’Qna). Koefficienterna ange sannolikheten för respektive
processer.1
Ekv. 6 ger:
na aN + aene + BQ
(6)
n0 pN + pene+A;+B’e
I de fall, då den strålande gasmassan kan anses som, en
förtunnad gas, bortfalla termerna för ljusabsorption (Bq och B’q).
En överslagsräkning visar, att vad beträffar ljusbågar vid
atmosfärstryck kan pene försummas i jämförelse med A. Vid de i
ljusbågen av atmosfärstryck rådancle förhållandena är — alltid
> 1, och man kan alltså även försumma aenei varvid (6) förenklas
till
(7) _f = aN
Under förutsättning av temperaturexcitation är
P 9o
där ga och g0 äro de statistiska vikterna för det exciterade, resp.
grundtillståndet. För att ekv. (1) skall vara giltig måste emellertid
även
na 9a -T%
— = — e kT
% 9o
Dessa båda likheter skola alltså gälla samtidigt, vilket är
möjligt, endast om A kan försummas i,jämförelse med /?iV, d. v. s.
det antal exciterade partiklar, som återgår till grundtillståndet
genom spontan emission, skall vara mycket mindre än det antal,
som återgår genom stöt med neutrala gaspartiklar. Detta innebär,
1 A, B och B’ benämnas de einsteinska strålningssannolikheterna.
9—374205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
