Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturen i ljusbågar. Av fil. dr A. E. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapaciteten pr partikel samt kurvan för ökningen i
värmeledningsförmåga med stigande temperatur. Härigenom blev det möjligt
för ter Horst, Brinkman och Ornstein att punkt för punkt
grafiskt integrera differentialekv. för energijämvikten. De härvid
erhållna, beräknade kurvorna för temperaturvariationen äro i fig. 9
angivna med streckade linjer. Som synes är överensstämmelsen
mycket god. Endast vid 250 perioder tycks den experimentella
kurvans maximum vara förskjutet i förhållande till maximum i den
beräknade. Ser man emellertid närmare på punktfördelningen, så
finner man, att den experimentella kurvan lika gärna kunnat
dragas sammanfallande med den teoretiska, och man måste även
observera, att den angivna noggrannheten i de enskilda
bestämningarna här ej är högre än 10 %.
Det befanns vidare, att den frekvensberoende fasförskjutningen
mellan temperaturkurvans minimipunkt och energikurvans
nollpunkt (se fig. 9) måste ha ett för varje frekvens bestämt värde,
för att den ur differentialekv. för energijämvikten i bågens axel
beräknade temperaturkurvan skall förete samma period som
växelspänningen. Det visade sig också, att den sålunda bestämda
fasförskjutningen inom felgränserna överensstämmer med den
experimentellt funna.
TEMPERATUREN I DEN POSITIVA GLIMLJUSPELAREN.
Vid glimljuset kan exciteringen ej längre förorsakas enbart
genom temperaturjonisation. Jonisationen genom elektronstöt
kommer här att överväga, och ekv. (7) antager formen:
n0~(}N + pene+A
Alltså skulle det här ej existera någon bolzmannsk fördelning
över de olika energitillstånden. Icke desto mindre funno
Ornstein och van Wijk vid studiet av intensiteterna i kvävets
rotationsband från glimljusurladdningar samma rätliniga samband
mellan log ~ och j (j -J- 1), som vid bandspektra från bågar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
