Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturen i ljusbågar. Av fil. dr A. E. Sandström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vad till sist utnyttjandet av de vunna resultaten angår, så har
deras betydelse hittills varit störst inom spektroskopien. Man har
här vunnit en möjlighet att experimentellt bestämma de relativa
övergångssannolikheterna inom vissa atomspektra. Om
temperaturen hos ljuskällan är känd, kunna nämligen dessa bestämmas ur
ekv. (4).
Vid bestämningen av de relativa intensiteterna för spektrallinjer
brukar man hänföra dessa till oändlig temperatur, och en korrek-
Fig. 15. Cyans relativa medeltryck utmed längden av en
kolbåge. (Enl. Righini.) Abskissorna ange tiondedelar av
elektrodavståndet.
tion för ljuskällans temperatur blir då nödvändig. Visserligen blir
denna korrektion i de flesta fall obetydlig, men när det gäller större
noggrannhet är det dock önskvärt att kunna bestämma dess
storlek. Detta är nu möjligt vad beträffar bågar och
glimIjus genom en temperaturbestämning ur samtidigt emitterade
bandspektra.
Kännedomen om temperaturen gör det också möjligt att nå en
viss kännedom om tryckförhållandena i en urladdning. Genom
det termodynamiska sambandet mellan gastrycket, partikelantalet
pr volymsenhet och absoluta temperaturen är det möjligt att ur
temperaturbestämningarna härleda de olika gasernas relativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
