Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska industrilaboratorier II. Av fil. dr Sven Fagerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utifrån (vattenkylning, luftkylning) vid en temperatur, som ligger
avsevärt över evaporatortemperaturen. Apparaten kan alltså
drivas exempelvis med elektricitet, gas, iotogen el. dyl. och
kylningen kan ske antingen genom anslutning till vattenledning eller
genom den omgivande rumsluftens självcirkulation; numera
tillverkas endast luftkylda apparater.
I praktiken utföras apparatens olika delar av järnrör, vilka
sammanfogas genom acetylensvetsning, varefter den fylles med
ammoniak, vatten och vätgas i fastställda proportioner och vid
lämpligt tryck.
Kyllaboratoriets uppgift var nu att utarbeta ett kylskåp för
användning i hemmen. Därvid visade det sig i första hand
nödvändigt att ägna huvudparten av arbetet åt själva kylapparaten.
Skåpets konstruktion och dess värmeisolation utfördes alltså till
en början efter traditionella linjer.
En av de första svårigheterna var att erhålla vätgastäta
järnrör till kylapparaten. Emellertid kunde tillverkning av apparaten
påbörjas redan våren 1925 och samma år upplades en större
kylskåpsserie, som försåldes.
Under 1926 arbetade laboratoriet framför allt på att eliminera
vissa kemiska och andra förändringar, som så småningom
uppträdde i apparaterna. — Överhuvudtaget måste under de första
åren mycket arbete ägnas åt materialfrågor, korrosionsproblem
o. dyl.
Under ganska många år utfördes alla kylskåp med
vattenkylning, vilket givetvis utgjorde en komplikation bl. a. vid montaget
och dessutom innebar en ej oväsentlig begränsning av
försäljningsmöjligheterna. Försök med luftkylning pågingo därför på ett
mycket tidigt stadium och lyckade prov därmed utfördes 1926,
men först 1931 ansåg man sig kunna taga steget att införa denna
förbättring i fabrikationen.
Under senare år har laboratoriet dessutom nedlagt ett
omfattande arbete på att fullkomna armatur- och regleringsanordningar,
innefattande gasbrännare, fotogenbrännare, termostatisk
reglering av kylskåpstemperaturen o. s. v.
Ovanstående utgör en kortfattad historik beträffande kyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
