Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isaac Newton. Av professor C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föredrag utan att ha framhållit Newtons omutliga hederlighet.
Han stod, särskilt under sina första tre Londonår på en i detta
avseende mycket utsatt post. Han gick fläckfri ifrån den.
Jag har gjort gällande, att till grund för den traditionella bilden
av Newton ligger en religiös livsuppfattning. Det är emellertid
icke så, att denna bild tillfredsställt alla religiösa kretsar. Allt
för mycket är här givet åt den mänskliga tankekraften för att en
mystiker skall kunna slå sig till ro därmed. Bredvid den förut
nämnda traditionella bilden av Newton har därför, nästan från
hans egen tid, funnits en annan. Den visar en man, som plöjer
med en annans kalvar. De matematiska upptäckterna får Newton
behålla. De fysiska upptäckterna däremot, naturlagarne, har
han, om denna bild är riktig, hämtat från en annan, som är större
än han, Jakob Böhme.
More har i sin ovan nämnda biografi över Newton sökt
sammansmälta den traditionella och den mystiska Newtonbilden. Han
talar om en mystisk sida hos Newton. Den, som gjort det möjligt
att bilda sig en uppfattning om denna fråga, är dock en annan
författare, Karl Robert Popp. I en skrift: »Jakob Böhme und
Isaac Newton» har han lagt fram hela det historiska materialet.
Upphovsmannen till det ända in i våra dagar upprepade
påståendet, att Newton hämtat sina fysikaliska tankar hos Jakob
Böhme, är en engelsk religiös personlighet och författare, William
Law, som var en yngre samtida till Newton. Han var född 1686
och inträdde 1705 i Emmanuel College, Cambridge. Han avlade
där sina examina och blev även fellow av sitt college, men
lämnade denna ställning, emedan han icke ville avlägga trohetsed till
konung Georg I. Genom sitt arbete »A serious Call to a Devout
and Holy Life», 1718, har han blivit grundläggaren av
metodisternas lära. Han avled år 1761. I ett arbete »Spirit of Love», vars
första del utkom 1752 och andra del 1754, yttrar Law: »Här alltså,
det är, i dessa tre egenskaper hos begäret, ser ni grunden och skälet
till de tre stora lagarne för materien och rörelsen, som nyligen
upptäckts och blivit så berömda, och ingenting mer behöver sägas
om dem än att den ryktbare Sir Isaac plöjde med Böhmes kalvar,
då han lade fram sin upptäckt av dem. I denne store filosofs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
