Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bolidengravimetern, ett nytt instrument för malmprospektering. Av fil. dr Axel Lindblad och fil. lic. David Malmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kopplingen är därjämte innesluten i ett temperaturreglerat kärl,
i vilket temperaturen hålles konstant på några hundradels grader
när genom en elektrisk automatisk uppvärmningsanordning.
Materialet i vågstativ och vågkropp måste dessutom väljas med
hänsyn till att icke alltför stora deformationsändringar förekomma
i detsamma.
Variationer i lufttryck förändrar på grund av uppflytning den
rörliga vågkroppens läge med belopp motsvarande 0.2 milligal
per mm kvicksilver. För att förhindra dylik inverkan är luften
delvis utpumpad i kärlet, som innesluter fjädervåg och
ultramikrometer.
Utan ett mycket högklassigt fjädermaterial kan man icke
erhålla användbara resultat med den föreliggande konstruktionen.
Från början kunde man ifrågasätta, huruvida det överhuvudtaget
skulle vara möjligt att erhålla fjädrar av tillräckligt hög
kvalitet. Fjädrar ha ju åtminstone icke tidigare haft det bästa rykte
i fråga om sina elastiska egenskaper, och det torde i stor
utsträckning bero på teknikens utveckling på fjädermaterialens
område, att man på sistone lyckats med flera gravimetertyper,
vid vilka fjädervågsprincipen kommit till användning. Efter ett
flertal prov med olika material kunde vi utfinna en
Fe-Ni-W-legering med i många avseenden högvärdiga elastiska egenskaper.
Den uppvisade dock en viss elastisk efterverkan, som gör sig
ganska kännbar den första tiden, sedan fjädern inspänts i vågen.
Efterverkan åstadkommer, att vågkroppen långsamt sjunker
nedåt, sedan den inspänts. Denna eftersjunkning, som vi kunna
kalla den, har kunnat fortgå under månader och år, innan
den praktiskt taget upphört. På senaste tiden ha vi försökt att
snabbare få bort eftersjunkningen genom skakning. Det har visat
sig, att skakning med 50-periodig växelström under några dygn
väsentligt påskyndat eftersjunkningens upphörande. Vi ämna
emellertid försöka skakningar med ännu högre frekvenser.
På grund av elastisk efterverkan är det ävenledes av vikt, att
vid förflyttningar av instrumentet arretera den rörliga vågkroppen
så nära det normala jämviktsläget som möjligt. Skjutes
vågkroppen vid arreteringen alltför långt från detta läge, vandrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
