- Project Runeberg -  Kosmos / Band 16. 1938 /
81

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya elementarpartiklarna och deras roll i den moderna kärnforskningen. Av fil. lic. Folke Norling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av den typ, som återges i fig. 5, vilken visar räckviddsfördelningen
hos av {Rn + Be)-neutroner utlösta protoner (enligt Dunning).
Den använda jonisationskammaren måste vara ansluten till en så
effektiv förstärkare, att de enskilda protonerna kunna registreras.

b) Långsamma neutroner. Någon direkt och generell metod att
mäta energierna hos långsamma neutroner finns inte. Den gängse
använda metoden (»bormetoden») grundar sig på antagandet, att
den förut omnämnda l/t?-lagen för neutronernas absorption är
giltig vid reaktionen: B10 -j- n— >- Li1 + He*. Enligt
utredningarna på sid. 79 skall absorptionskoefficienten /uB i bor för
långsamma neutroner tack vare nämnda process vara proportionell

mot l/v9 d. v. s. /u = R. —, där R är en konstant. Termiska neu-

v

troner ha känd hastighet (motsvarande en energi av 0.026 eV),
och genom mätning av [iB för dylika kan alltså B bestämmas.
För att erhålla energien hos en neutrongrupp måste man alltså
mäta neutronernas absorptionskoefficient i bor; därefter kan v
och därmed E beräknas medelst formeln ovan (sedan B bestäm" s

på angivet sätt). Tydligen blir E = |l-^J .0.026, om fiB och

jbt°B betyda absorptionskoefficienten i bor för neutrongruppen
resp. för termiska neutroner.

De kärnomvandlingar, som kunna åstadkommas genom
beskjutning av atomkärnor med neutroner, äro av fyra slag. I de tre
fallen avskiljas vid beskjutningen partiklar, nämligen a-partiklar,
neutroner eller protoner. I det fjärde fallet infångas neutronen
blott och bart under emission av y-strålning. Vi skola i det följande
för dessa processer använda de bekväma beteckningarna n—a,
n—n (eller om flera neutroner frigöras n—2n etc), n—p resp. n—y;
i detta förkortade skrivsätt anger alltså den första bokstaven den
ingående partikeln (neutronen) och den andra bokstaven den
utgående partikeln eller vid processen n—y, att ett eller flera
y-kvanta frigöras. Det är framförallt avsaknaden av laddning,
som gör neutronen till den kanske effektivaste projektilen för
inledande av kärnprocesser.

För fastställande av vad som sker, när man bestrålar en viss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1938/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free