Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1741 upptäckte Celsius att deklinationsnålen stördes under
norrsken ock under tiden 1741—1747 gjorde Hjorter i Uppsala
noggranna iakttagelser över dessa störningar. På Celsius
uppmaning gjorde Graham i London samtidiga iakttagelser under
året 1741, varvid det visade sig, att störningarna uppträdde under
samma dagar på dessa båda ställen: Uppsala ock London.
Hjorters undersökningar fortsattes av Wargentin och slutligen av
Wilcke i Stockholm under tiden 1771—1774. Denne senare
studerade även inklinationens variation med norrskenet och
påvisade förändringar upp till 60’ samtidigt med att
norrskenskronan varierade på liknande sätt. Han konstaterade, att dess
strålar konvergerade mot en punkt på himlen, mot vilken
inklina-tionsnålen pekade. Horisontal intensitetens avtagande vid
norrsken upptäcktes av Humboldt år 1806 och detta har senare ofta
bekräftats. Sambandet mellan jordmagnetiska fluktuationer och
norrskensförekomsten är mycket komplicerat och icke ännu
tillräckligt utforskat.
För ett rationellt utforskande av norrskenet var det naturligtvis
synnerligen viktigt att utföra mätningar av norrskenet och då
speciellt av dess höjd över markytan och dess orientering i
förhållande till jordytan. Uppfattningen om norrskenshöjderna ha
i hög grad under århundradena influerats av subjektiva
uppfattningar. Man har trott sig se norrsken under låga moln eller
se dem avtecknade mot bergstoppar o. s. v. Ända fram i våra
dagar ha många vetenskapsmän bidragit till denna uppfattning
om norrskenets uppträdande på mycket låga höjder. Troligen
får man tillskriva hörsägner av befolkningen i nordliga trakter
t. ex. Lappland en del av förtjänsten till dessa notiser.
Författaren har t. ex. meddelats, att norrskenet tänt eld på
gärdesgårdar (dock icke hus), att man genom att snabbt svänga ett rep
över huvudet kan suga norrskenet närmare marken, så att man
rent av kan komma att stå i ett hav av ljus o. s. v. Jag har t. o. m.
en gång varit vittne till en vild dans med svängande rep, men
kunde icke upptäcka någon förändring av norrskenet.. Vidare går
genom litteraturen om norrsken uppgifter om ett knastrande ljud.
Jag har aldrig hört något som helst ljud. Man kan intaga vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
