Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingåJpå undersökningar av norrskenets spektrum under det 19:e
århundradet. Som nu ganska allmänt torde vara bekant
upptäckte A. J. Ångström genom forskningar under åren 1867 och
1868 den s. k. norrskenslinjen och bestämde dess våglängd till
5 567 Å. Han angiver samtidigt,1 att han under mars 1867
iakttagit samma spektrallinje i zodiakalljuset. »Utom denna linje»,
säger Ångström, »iakttog jag blott spår av ännu tre mycket svaga
strimmor, så att ljuset av den lysande bågen nästan torde kunna
kallas monokromatiskt». Snart upptäcktes en hel rad andra linjer
och även band i norrskensspektret. Bland dem, som i detta
avseende bidrogo till ökandet av våra kunskaper om norrskenen,
voro svenskarna Wukander, Carlheim-Gyllenskiöld och
vidare ännu en gång A. J. Ångström, som år 1873 utförde
ytterligare spektrograferingar av norrskenet. Slutligen utförde J.
Westman med synbarligen ganska enkla hjälpmedel under
svenskryska gradmätningsexpeditionen grundliga fotografiska
spektrograferingar2 av norrskenet under åren 1899 och 1900. Han
bestämmer våglängden av ett stort antal linjer, varav han
karakteriserar tre som starka. Dessa äro den typiska norrskenslinjen,
vars våglängd han bestämmer till 5 572.6 Å. samt »linjerna
4 276.4 Å. och 3 913.5 Å. Westman anser sig kunna identifiera
4 276.4 Å. med den s. k. negativa kväve-gruppen, som man då
ansåg sträcka sig från 4 278.03 till 4 274.45. Den andra linjen
3 913.5 Å. identifierar Westman även med den negativa
kvävegruppens band, vars mest intensiva linje då ansågs ligga just på
våglängden 3 913.5 Å. Det synes mig ganska förvånande, att
Westman med så pass stor noggrannhet lyckats bestämma dessa
våglängder och erhålla resultat, som verkligen mycket nära
överensstämma med nyare och exaktare mätningar. Vi skola
även se, att hans tolkning enligt nyare resultat synes vara riktig.
Tyvärr var hans tolkning av den gulgröna norrskenslinjen såsom
tillhörande krypton felaktig, men han framhåller också, att
spektrografens spridning vid dess våglängd var mycket liten.
1 Pogg. Ann. 1869.
2 Missions scientifiques pour la mesure d’un are de méridien au Spitzberg, Torne
II C. Aurores boréales, Stockholm 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
