Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birkelands experiment föranledde Störmer att teoretiskt
undersöka en elektriskt laddad partikels rörelse i fältet av en
elementarmagnet. Dessa undersökningar, som jag längre fram i
denna uppsats skall komma in på, föranledde Störmer till
ingående norrskensforskningar av empiriskt slag, vilka efter
förberedande arbeten togo sin början år 1910. Andra norska forskare.
Vegard och Krogness, bidrogo även med viktiga resultat och
upptogo nya områden och slutligen upprättades ett
observatorium i Nordnorge, Tromsö, för forskningar över norrsken,
luftelektricitet, jordmagnetism och därmed förbundna fenomen. Till
detta institut beviljade The international Education Board år
1926 75 000 dollars för byggnad och utrustning. Jag skall i det
följande söka giva en resumé av de metoder, som använts och
de resultat, vartill man kommit.
Jag måste börja min framställning med en redogörelse för de
former av norrsken, som i allmänhet förekomma enligt Störmers
klassifikation, som något skiljer sig från de äldre. För utrymmets
skull vill jag fatta mig kort.
NORRSKENSFORMER.1
I. Former utan strålstruktur.
I A. Homogena lugna bågar. Dessa kunna uppträda nära
horisonten och mellan bågen och horisonten ses ofta ett mörkt
segment. De äro ofta diffusa längs den övre kanten men hava en skarp
undre kant. Bågarna kunna vara enkla eller dubbla. Om de äro
dubbla, kan den övre bågen böjas i öster och fortsätta som den
undre bågen. Bågen kan också uppträda tvärt över himlen från
den ena horisonten till den andra.
I B. Homogena band. Dessa former hava icke det regelbundna
utseende, som bågarna och äro även mera snabbt rörliga fenomen.
Bredden kan antingen vara mycket smal eller den kan vara så
1 Carl Störmer, International Co-operation for Auroral Research, Journal of
Royal Astronomical Society of Canada, January, 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
