Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrskensforskning. Av professor Hilding Köhler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båglängder och vinklarna mellan dessa. Vi upprita en halvsfär
och konstruera behövliga bågar och vinklar. Vi tänka oss då
först en stjärna på himmelssfären. Från två stationer är
riktningen till denna stjärna densamma. Vi sammanbinda de båda
stationerna med rät linje och tänka oss denna fortsatt, tills den
skär himmelssfären i punkterna F och Fx. Ligga båda stationerna
på samma höjd, kommer denna linje att löpa parallellt med
horisontalplanet och träffa himmelssfären ovanför eller i horisonten,
beroende på om båda stationerna ligga över eller i havsnivå.
Ligga orterna icke på samma höjd träffar denna linje himmel s-
Fig. 8. En del av himmelssfären, ritad med huvudstationen H som centrum.
sfären så att ena skärningspunkten ligger över, den andra under
horisonten. Vi måste noga känna de båda stationernas läge,
deras geografiska koordinater och deras höjd över havet. Läget
av punkterna F och F± är då lätt att beräkna. Vi inskränka oss
till den ena skärningspunkten F och kalla dess höjd över
horisonten h0i dess azimut, räknat från söder a0. Vi välja en stjärna
och vilja beräkna dess höjd h och dess azimut a samt vidare bågen
u mellan stjärnan och F. Vi ha då det kända formelsystemet,
som direkt kan härledas av fig. 8, då huvudstationens, H, latitud
är känd. Timvinkel t och stjärnans deklination kände vi enligt
det föregående. I formlerna ha följande beteckningar använts,
vilka icke omnämnts härovan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
